kärlek
att det är allvar.
Kan man försonas med det man tvingats bli?
Jag vet inte.
Kärleken ställer inte frågor.
Den kommer med svar.
Den säger: låt den andra bli större än det egna jaget."
(Och Allt Skall Vara Kärlek - Kristian lundberg)
Jag vet mycket om mina känslor för dig.
Jag vet att jag älskar dig.
Jag vet att du skrämmer mig.
Att du har ett sätt att hitta in.
Jag blir rädd.
Jag blir sårbar.
Förstår du inte att jag är här?
Flickan. Blomman. Ängeln.
Jag är flickan som möter en pojke som plockar hennes blomma.
Flickan blir då en ängel som står framför honom och säger
att det är din tur nu att få veta vad kärlek är <3
perfekt ?
Jag är ingen ängel.
Jag är inte felfri.
Jag är inte perfekt...
Men jag är här för att lära mig. För att växa. För att förstå.
Ibland förstår jag ingenting.
Ibland är allt oläsligt.
Bokstäver som snurrar. De snurrar i mig och i hela universum.
Ett kaos av bokstäver. Ett kaos av allt.
Men vi växer oss stora.
Är vi inte då perfekta? Perfeka när vi inser allt detta. När vi kännetecknar våra svagheter och står för dem.
Jag tycker inte att perfekt måste vara ett felfritt hem. Där alla har nya mobiler, varsin tv, snygga kläder och felfria leenden. Hur ser det då ut under ytan? Jag tycker att ett hem där man lever fritt är perfekt. Där man sliter ut soffan och där man hör människor skratta och gråta är perfekt. Där vi sjunger oavsett sångröst och där vi dansar när vi hör musik.
För mig är det perfekt.