Att känna så här är inte roligt.

När hjärtat värker. När motgång efter motgång slår knytnäven in i mellangärdet.

Det går inte att andas normalt. Då vill man ge upp. Flytta. Byta. Ändra. Glömma?

Jag vill bara att det ska vara enkelt. Lättsamt. Fint. Lyckligt.

Att för en enda gångs skull låta mina förhoppningar finnas utan att behöva bli besviken.

Man vill tydligen ha det man inte kan få och när man har det framför sig - Allt man har väntat på. Allt det man behöver. Då knuffar man bort det. Eller så vågar man inte ta det där steget för att möta upp sina drömmar.

Varför låter vi människor inte oss själva vara lyckliga?

Varför sätter vi käppar i hjulet för oss själva?

Varför ska vi ifrågasätta och analysera varenda jäkla grej som händer?

Varför blundar vi för oss själva och varandra?

Varför lyssnar vi inte mer på våra hjärtan?

Varför lyssnar du inte på ditt hjärta?

Hör du inte hur det ropar alla svaren till dig. Du vet. Precis som jag så vet du.

Det enda vi behöver göra är att lyssna.

Lyssna. Hör hjärtats sång som sjunger bara för dig. Din livskraft.