minnen

Minnen är vackra.

Minnen är underbara.

Men ibland minns vi saker som är lite jobbiga att tänka på.
Ibland minns vi något som om att det hade varit igår. Ibland minns vi någon.
Idag har jag har låtit mig själv ta en resa tillbaka till en tid i mitt liv som helt plötsligt bara försvann.
En tid när jag fick uppleva något enastående. En tid full av minnen, både glada och ledsna.
En gång i tiden var det du och jag. Något som vi då tyckte var en självklarhet.
Vi var så glada bara av att finnas i varandras liv.
Men jag försvann. Jag tvinade bort och vissnade.
Du försvann också. Spårlöst försvunnen.
Men precis som du skrev, som den vårblomma jag är, så kom jag att blomma igen.

Åhh vad jag blommar.

En stor och ståtlig blomma med starka färger och mycket kärlek.
Nu vill jag sätta ner rötterna i jorden på något nytt ställe.
Sätta ner rötterna så att jag kan få ny näring.
Börja på nytt. Släppa allt gammalt. Släppa dig. Gå vidare.

Vara kärlek.

Dela kärlek.

Få kärlek.


RSS 2.0