charm&timing

Ska man skratta eller gråta i dessa tider? Livet är väl underbart. "Timing är allt" - finns det vissa som säger. Jag hoppas att det inte stämmer. Snart är jag på väg. Till ett nytt liv i en vintervärld. kreativiteten är inte på topp. texterna kommer inte till mig som de ska. men jag har det nog bra. Allt känns bara lite snurrigt. Virrigt. Konstigt. Underligt. Men jag ska skapa klarhet i livet och kanske kommer det att ge mig klarhet i sinnet. Jag hoppas att norrskenet ger mig alla svar och att tid är det ända vi har. Jag täker på er som får mig att le, jag ler tillbaka, men tänk på det att "mycket vill alltid ha mer".

Kärlek. Harmoni. Timing. Känslor. Förändring. Förflyttning. Utmattning. Glädje. Skratt och pinsam dans. livet har alltid sin charm <3

fyra liv runt fötterna

Här kan man svänga åt alla håll.
Olika val, vägar och framförallt olika liv.
Väntar.
Jag måste börja att bestämma mig.
Besluta. Börja gå.
Det blev inte så enkelt som jag hade hoppats.
Men roligt har jag haft.
Skratt och minnen har förgyllt mitt liv.
Skratt och minnen har förlängt mellanlandningen.
Allvaret väntar. Siffror på kontot.
En egen plats på kartan.
Vart ska jag?

Det känns som mer än ett val.
Det känns som att livet kommer att styras beroende av hur jag gör.
Jag har fyra liv runt fötterna.
Liv som ska åt olika håll.
Jag kan inte stanna kvar och se alla gå.
Måste välja.
Måste svänga.
Måste gå.
Vet inte vad jag vill.
Varför är det inte enklare?
Varför kan jag inte vänta?
Jag vet varför.
Man kan inte leva på ingenting.
Man kan inte leva på andra.
Men jag måste leva och fortsätta gå.

Ett leende på läpparna

Du.
Nu.
Vi.
Här.
Känslor.
På riktigt. Jag vill minnas, jag vill le.
Det var vackert, det var vi.
Men vem var du, vem var jag?
Vi va, vi bara va precis så som bara du och jag kan va.
Ingen annan i hela världen.
Inte på samma sätt. Ingen alls.
Magiskt va?
Flyg nu. Sväva och känn.
Minns och Le.
Ett möte. Ett leende på läpparna. Ett minne. En feeling.
Livet var ju. Livet är ju. Fantastiskt. Magiskt. Fullt av möten. Minnen. Drömmar.
Några kramar rikare.
Tack.

Älskade Orsa <3

Ett fint liv.
Ett händelserikt liv.
Ett vackert liv.
Minnen. Kärlek. Mer kärlek. Kramar. Skratt.
En melodi som berör. Människor. Ni är fantastiska.
Möten. Allt som berikar. Allt som berör.
Jag har växt. Jag har bytt form. Jag har levt.
Jag lever. Jag andas. Jag sjunger med vacker akustik.
Hör du vad jag sjunger?
Hör du att jag säger tack?
Jag lyser. Jag säger. Jag svarar. Jag sjunger.
Den här tiden har fått mig att känna mig levande.
Jag sjunger medan jag är här.
Jag sjunger från mitt hjärta.
Lyssna om du vill.
Livet. Orsa. Kärleken.
Tacksamhet.
Minnen.
Nu börjar ett nytt liv.
och du kanske du undrar vart jag är på väg?
Jag svarar.
Jag vet inte om jag ska gå höger vänster eller rakt fram.
Jag vet inte när jag ska svänga, ska jag svänga?
Ska jag springa eller gå?
Jag vet inte.
Men detta vet jag...
Jag är på väg mot resten av mitt liv.

verklighet

Energier.
Jag känner dem i luften.
Känslor.
Jag känner dem i min kropp.
Minnen.
Jag ser dem när jag blundar.
Liv.
Känner jag när jag andas.
In och ut.
Glädje.
Fylls jag av när jag skrattar.
Rikedom.
Ger människor till mig.
Sorg.
Visar sig genom att ögonen tåras.
Ilska.
Jag känner det i blodet som pulserar i kroppen.
Kärleken.
Den finns överallt.
Jag känner den i mig.
Jag ser den i dig.
Jag tror på den.
Jag tror att kärleken är det som får oss att leva.
Livet i en låda.
Verklighet och drömmar
blandade i en underbar,
fantastisk, mystisk, svår,
störd
fin
röra

awake

Otroligt kortvarigt, nästan aldrig på riktigt men ändå helt fantastiskt.
Tack.
Tack Livet.
Va mycket fint vi får vara med om.
Så många människor. Så många möten.
Möten vi bara skulle kunna ha drömt om.
Blickar vi aldrig kommer att glömma.
Leenden som får oss att leva.
Jag är fri.
Jag är levande.
Jag ser hoppen som finns överallt.
Möjligheterna är oändliga.
Jag andas.
Jag sjunger och jag dansar. Du får mig bara att le.
Alla minnen är bara något som gör mig rik.
Jag vill aldrig glömma någonting.
Jag seglar in från stormiga hav till lugna hamnar nu.
Vill du veta vart jag finns?
Jag lever där bäckens vilda fart möter den stillsamma ån. Där den stillsamma ån möter den försiktikt gungande sjön. Där den försiktikt gungande sjön mynnar ut i den kraftfulla älven. Där den kraftfulla älven möter havet och där havet möter himlen - precis vid horisonten.
Där finns jag.
Ser du mig?
Där borta. Precis här.
Hör du mig?
Lyssna.
Jag kommer att andas.
Jag kommer att leva.
Precis där. Här. I dig och överallt.

fylla luckan.

Vad ska jag göra? Nu. Jag måste göra något snart, idag?
Är lite svag nu. Svag. Ensam. Inte bra! Hoppa, springa, dansa...
Dansa, fastän? Ja. Det måste jag. Kyss mig. Kan jag låna dina armar?
Du främling där, Ge mig din hand. Håll min hand.
 Se in i mina ögon. Där finns djupet. Kan vi vara djupa bara ikväll?
Vi kommer ju aldrig att ses igen. Ta vara på tiden.
Varje sekund. Vakna. Dofta. Smek. En kyss till.
Kär för en kväll. Sedan en sista kram på dagen. Hejdå.
Tack främling. Bara yta igen. Men ett minne rikare.
Kanske kan jag leva på det minnet en dag eller två? 
Nuet tar slut allt för fort. Idag är en annan dag. Nu är ett annat nu. 
Vad ska jag göra? Jag måste göra något. Är lite svag igen.
Ensam. Inte bra! Sjunga, dricka, klä upp sig. Dansa!
 Ännu en främling.
Kyss mig.
Kvällen når sitt slut.
Mötet är över.

Nu inser man att ett mönster träder fram. Men vad gör man inte för att fylla luckan?

Det finns andra sätt man kan fylla luckan på.
Man kan engagera sig i en ny.
Stanna på ett ställe tillräckligt länge för att inte behöva säga hejdå efter en dag eller två.
Kanske kan man då kasta sig in i ett förhållande.
Trots att luckan beror på någon annan.
Den kanske inte beror på någon annan än dig själv.
Det är din lucka som bara du kan fylla.
Ingen annan?
·
Varför måste vi fylla luckan?
·
Kan vi inte bara låta den finnas?
·
Luckan är bara ensamhet.
·
Ibland välbehövlig ensamhet.
·
Men vem vill vara ensam?


Det finns fler.

Det är många som ser ensamheten som en lösning.
En lösning för att slippa separationer.
För att slippa känslor
Eller för att slippa kämpa.
Vi väger nackdelarna mot fördelarna.
Vi tror ofta att den enda lösningen är att slå oss fria.
Att skydda sig mot dem som vill dela och älska.
Dem som vill älska!
Vi skyddar oss även mot oss själva.
För vem vill inte älska?
Jag säger bara det. Jag vill bara berätta.
Det kunde ha varit vi nu.
Vi behöver inte vara ensamma.
Du behöver inte vara ensam.
Inte jag heller.
För är inte även det en plåga?
En plåga som vi måste ta oss igenom utan stöd vid vår sida.
Utan att känna total samhörighet med en annan själ. En annan människa.
Det är när vi är ensamma som vi inte blir större.
Större än vi redan är.
Vi kan inte växa utan möten.
Utan känslor.
Jag kan inte vara större än vad jag är. Inte när det bara är jag.
Så jag säger bara det.
Jag vill ha det sagt.
Det kunnde ha varit vi.
För vi behöver inte vara ensamma.

det känns...

Det känns som om tiden går för fort,
men samtidigt är egentligen tiden det enda vi har.
Det känns som att fokus ligger på fel ställe..
vad ska man prioritera i livet?
Vad ska vi göra av den tiden vi har?
Det känns som om livet går för fort ibland,
men å andra sidan, här sitter jag och är bara 22 år gammal.
Det känns som att allt i grund och botten handlar om kärlek,
men samtidigt försöker vi skydda oss mer mot kärleken än mot kalla väder.
Det känns som om att mycket handlar om dig,
men min hjärna försöker få mig att tänka realistiskt.
Kanske ska det bara vara jag, solo, ett tag till?
Det känns som att jag mår underbart bra nu,
trots att vissa delar tycks värka i min kropp som aldrig förr.

Framtiden känns främmande och spännande men ändå läskigt oviss.
Nutiden känns både full av liv och rolig men ändå lite tom.
Det som har varit gör mig till den jag är. Tack.


sol, svett och lycka

Ibland är det enda som behövs för att man ska känna sig lycklig väldigt simpla saker.
Solen som värmer och lyser upp tillvaron.
En härlig farfylld promenad.
Att arbeta lite i trädgården och känna att man blir precis lagom varm i kroppen.
Musik. Att lyssna på precis de låtarna själen behöver just nu.
Att äta god mat.
Att dricka vatten och känna att man är inte ensam.
Det här och mycket andra enkla ting gör mig lycklig oavsett hur jag mår.
Det kommer liksom inifrån <3
Nu ska jag ta mig till jobbet och fortsätta att må bra i min vardag.

Pussar och kramar till dig.
Hitta det som gör dig glad och ge dig tid till just DET!
Att vi mår bra är väl ändå det viktigaste i våra liv?

helt naken

stackars dig, stackars mig och stackars alla andra.
det enda vi kan veta är hur vi själv fungerar och det är om vi har väldigt tur.
Stackars oss - vi förstår knappt ens oss själva.
Hur ska vi då kunna veta hur våra beteenden och hur våra ord kan påverka andra?
Det går ju inte att bara veta.
Vi kan gissa oss fram till svaren..
Eller så kan vi ställa en fråga.
Sedan hoppas på att svaret är ärligt. 



Jag orkar inte säga så mycket mer nu.
Naken eller iklädd underställ. Det spelar ingen roll.


så vad händer nu?

Att känna så här är inte roligt.
När hjärtat värker. När motgång efter motgång slår knytnäven in i mellangärdet.
Det går inte att andas normalt. Då vill man ge upp. Flytta. Byta. Ändra. Glömma?
Jag vill bara att det ska vara enkelt. Lättsamt. Fint. Lyckligt.
Att för en enda gångs skull låta mina förhoppningar finnas utan att behöva bli besviken.
Man vill tydligen ha det man inte kan få och när man har det framför sig - Allt man har väntat på. Allt det man behöver. Då knuffar man bort det. Eller så vågar man inte ta det där steget för att möta upp sina drömmar.
Varför låter vi människor inte oss själva vara lyckliga?
Varför sätter vi käppar i hjulet för oss själva?
Varför ska vi ifrågasätta och analysera varenda jäkla grej som händer?
Varför blundar vi för oss själva och varandra?
Varför lyssnar vi inte mer på våra hjärtan?
Varför lyssnar du inte på ditt hjärta?
Hör du inte hur det ropar alla svaren till dig. Du vet. Precis som jag så vet du.
Det enda vi behöver göra är att lyssna.
Lyssna. Hör hjärtats sång som sjunger bara för dig. Din livskraft.

kärlek

"...och nu vet jag
att det är allvar.
Kan man försonas med det man tvingats bli?
Jag vet inte.
Kärleken ställer inte frågor.
Den kommer med svar.
Den säger: låt den andra bli större än det egna jaget."

(Och Allt Skall Vara Kärlek - Kristian lundberg)

Jag vet mycket om mina känslor för dig.
Jag vet att jag älskar dig.
Jag vet att du skrämmer mig.
Att du har ett sätt att hitta in.
Jag blir rädd.
Jag blir sårbar.
Förstår du inte att jag är här?
Flickan. Blomman. Ängeln.

Jag är flickan som möter en pojke som plockar hennes blomma.
Flickan blir då en ängel som står framför honom och säger
att det är din tur nu att få veta vad kärlek är <3





perfekt ?

Jag är ingen ängel.

Jag är inte felfri.

Jag är inte perfekt...

Men jag är här för att lära mig. För att växa. För att förstå.
Ibland förstår jag ingenting.
Ibland är allt oläsligt.
Bokstäver som snurrar. De snurrar i mig och i hela universum.
Ett kaos av bokstäver. Ett kaos av allt.
Men vi växer oss stora.
Är vi inte då perfekta? Perfeka när vi inser allt detta. När vi kännetecknar våra svagheter och står för dem.
Jag tycker inte att perfekt måste vara ett felfritt hem. Där alla har nya mobiler, varsin tv, snygga kläder och felfria leenden. Hur ser det då ut under ytan? Jag tycker att ett hem där man lever fritt är perfekt. Där man sliter ut soffan och där man hör människor skratta och gråta är perfekt. Där vi sjunger oavsett sångröst och där vi dansar när vi hör musik.
För mig är det perfekt.


stört

Livet är verkligen stört. konstigt. fantastiskt. oförutsägbart.

"Min mage är som en flott stekpanna, Nej mer som en teflonpanna för de är mjukare"
Det händer så mycket konstigt i ens liv. Så mycket som gör en rik.

Människor - jag kramar er!
Jag älskar er!

Snälla se er själva som jag ser er, som jag ser mig. Det finns så mycket i oss alla. utforska! väx!
Förstå att ni är en del av något fantastiskt! något större. något stört?
Man måste våga att leva - var galen och dansa och sjung.
Var ärliga. gör det ni vill. se möjligheterna i varje stund.
I varje möte.

Kärlek och tacksamhet <3


RSS 2.0